Tandköttssjukdom drabbar en av tre

Tandköttssjukdom är vanligare än många tror; nästan hälften av Sveriges befolkning får det under sin livstid, och många vet inte ens om det. Om du har en obehandlad sjukdom kan du riskera att tappa tänderna.

Hur vet jag om jag har en tandköttssjukdom?

Blöder ditt tandkött, har du kronisk dålig andedräkt eller har ditt tandkött dragit sig tillbaka? Då kan du ha en tandköttssjukdom.

Esha Katyayen, specialist i tandlossning på Oris Dental, träffar ofta patienter som inte vet att de har tandköttssjukdomar.

– Många blir förvånade när de får diagnosen tandköttssjukdom, och förstår inte varför. Du kan få det även om du varit noga med tandrengöring och gjort allt korrekt. Det är lite som diabetes – orsakerna är komplexa, och vi kan inte alltid säga varför någon får det.

Vad orsakar tandköttssjukdom?

Tandköttssjukdom orsakas av bakterier i munnen. Dålig hygien är en av anledningarna till att bakterier kan byggas upp och orsaka tandköttssjukdomar, men det kan också finnas andra orsaker.

Vissa människor är mer benägna att få tandköttssjukdomar än andra, inklusive rökare och de med en familjehistoria av tandköttssjukdomar. Stress, diabetes och vissa mediciner är andra orsaker.

Flera grader av sjukdom

De flesta med tandköttssjukdom upplever lindriga symtom, som lättblödande tandkött, svullet och rött tandkött samt ibland dålig andedräkt. Detta kallas gingivit.

Om detta inte behandlas kan det utvecklas till parodontit, även kallad tandlossning. Det är allvarligare och kan leda till förlust av stöd- och benvävnad runt tänderna. Då kan tänderna bli rörliga och tändernas läge ändras. Parodontit är en vanlig orsak till att svenskar över 45 blir av med tänder. Det är därför viktigt att du besöker tandläkaren regelbundet. Lyckligtvis svarar tandköttssjukdomar bra på behandling, och det finns mycket som kan göras för att förebygga och behandla sjukdomen.

Fick tandköttssjukdom när hans hälsa blev sämre

Paul, en av Eshas patienter, utvecklade tandköttssjukdom efter en period av dålig hälsa.

– Jag märkte att det hade hänt något i munnen. Mitt tandkött blev rött och blödde lite när jag borstade tänderna. Först tänkte jag inte så mycket på det, då jag inte hade ont, men sedan började tandköttet lossna från tänderna längst ner i munnen.

Fick remiss till specialisttandläkare

Paul gick till en lokal tandläkare, som hänvisade honom till Esha. Inflammationen hade gått så långt att han fick opereras.

– Nu, ett halvår senare, ser min mun helt ny ut, och är faktiskt bättre än tidigare. Jag tittar mig i spegeln och tänker jösses, är det här min mun? Jag går fortfarande på regelbundna kontroller för att se till att sjukdomen inte kommer tillbaka.

Tandköttssjukdom kan behandlas

– Det är viktigt att tandköttssjukdomar behandlas även om man inte har ont, påpekar Esha.

– En sådan här bakteriesjukdom påverkar din hälsa generellt.

När du väl har utvecklat en tandköttssjukdom blir du aldrig helt av med den. Det är därför mycket viktigt att vidta bra förebyggande åtgärder.

Behandling av tandköttssjukdom

1. Daglig rengöring av tänderna hemma.
   Rätt borstteknik är viktigt! Fråga din tandläkare eller tandhygienist om råd och vägledning. Det är också smart att använda tandtråd, mellanrumsborstar och tandpetare för att säkerställa att du kommer åt mellan tänderna och tar bort allt plack, två gånger dagligen.
2. Tandrengöring på kliniken.
   I de flesta fall räcker det med en vanlig, skonsam tandborste. Om sjukdomen har utvecklats till att bli allvarligare kan tandläkaren utföra en kirurgisk tandrengöring. Sedan rengörs det noggrant i tandköttsfickorna och runt alla tänder. 
3. Underhållsterapi.
   När man väl har fått tandköttssjukdomen under kontroll är det viktigt att arbeta förebyggande för att förhindra att den kommer tillbaka. Detta kräver en bra hygienrutin i hemmet, förutom regelbundna kontroller och rengöringar hos tandläkare eller tandhygienist.